Nuläges- och kommunikationsanalys

Som ett led i arbetet med att bli en Millenniekommun görs  en nulägesanalys. Syftet är att se över vad kommunen redan gör som kan ha bäring på millenniemålen och vilka möjligheter till kommunikation som finns.

Själva nulägesanalysen inleds lämpligtvis med en workshop, där berörda tjänstemän och politiker samlas och tillsammans listar vad som görs idag. På så vis får alla en första överblick av helheten. Projektledarna leder workshopen och skriver analysen.

Nulägesanalysen består av 4 steg:

1. Kartläggning
2. Aktörsanalys
3. Kommunikationsanalys
4. Slutsatser/prioriteringar

Introducerande perspektiv:

Vad bidrar till millenniemålens uppfyllande?

Det är kommunen själv som definierar vad man ser som sitt bidrag till millenniemålen och hur stort kommunens åtagande ska vara. Men man kan ha nytta av en bred ansats och inte bara fokusera på det som kan sägas ha en direkt effekt på de mätbara målen. Insatser kan göras både i ett tidigare led – för att skapa förutsättningar – och i ett senare led – för att höja kvaliteten. Två exempel kan tydliggöra detta:

Kommunala partnerskap som bidrar till att utveckla den lokala demokratin är ett sätt att skapa förutsättningar. Om demokratin fungerar, om medborgarnas önskemål fångas upp och tas på allvar, så ökar sannolikheten för att de existerande resurserna används där de gör störst nytta. Ökad insyn och ökat ansvarsutkrävande bidrar på samma sätt till att resurserna hamnar rätt.

Insatser som syftar till ökad kvalitet, exempelvis stöd till skolutveckling bidrar inte direkt till uppfyllelsen av målet att alla barn ska få gå i grundskolan. Men det ökar nyttan av att målet uppfylls och är därför också viktigt.

Det finns också saker som kommunerna kan göra som kanske inte ökar måluppfyllelsen, men förhindrar att målen motverkas. Hit kan man exempelvis räkna etiska regler för placeringar, som förbud att investera i alkoholproducerande bolag. Upphandlingsregler som förhindrar att kommunerna köper varor producerade av barnarbetare eller på arbetsplatser utan fackliga rättigheter och/eller arbetsmiljöskydd hamnar i samma kategori.

Kommunala aktiviteter kan alltså:

• Skapa förutsättningar
• Bidra direkt till millenniemålen
• Bidra till ökad kvalitet
• Undvika att målen motverkas

Arbetsblock 1: Nulägesanalys

För att få ett grepp om alla områden där kommunen bidrar till millenniemålen behövs kunskap från olika förvaltningar och verksamheter. Några sådana verksamheter kan vara:

• Biståndsfinansierade projekt, exempelvis kommunala partnerskap.
• Kommunikation och medvetandeskapande.
• Hållbarhetsarbete som bidrar till resurshushållning, bevarande av naturresurser etc.
• Etisk upphandling.
• Placeringar, etik, men kanske också utvecklingsfrämjande ideella placeringar.
• Utbyten, vänskolor, dagsverksinsamlingar etc.
• Kunskapsöverföring, exempelvis genom att ta emot studiebesök från andra länder.

Frågor att besvara:

• Vilka konkreta aktiviteter pågår i kommunen som kan tänkas ha koppling till millenniemålen?
• Gör kommunen något som kan tänkas motverka millenniemålens uppfyllande?

Arbetsblock 2: Aktörsanalys

I aktörsanalysen kartläggs de aktörer i kommunen (eller utanför kommunens gränser) som kan utgöra strategiska partners för arbetet med millenniemålen. Som exempel kan nämnas föreningar och företag, organisationer som redan arbetar med utvecklingsfrågor och millenniemålen samt sådana aktörer som kommunen skulle kunna stimulera till att delta i arbetet. Det kan handla om lokala filmföreningar som kan hjälpa till att arrangera lokala filmdagar med fokus på millenniemålen, eller hjälporganisationer som samlar in pengar för stöd till kommunens vänort i ett fattigt land, studieförbund med flera.

Frågor att besvara:

• Vilka aktörer finns i kommunen som arbetar med frågeställningar relevanta för millenniemålen?
• På vilket sätt skulle kommunen kunna samarbeta med dessa aktörer?

Arbetsblock 3: Kommunikationsanalys

I kommunikationsanalysen tittar vi på vilka kanaler för kommunikation som finns idag, dels internt inom organisationen, dels externt. Interna kanaler innefattar ofta intranät, nyhetsbrev, och möten. Externa kanaler är framförallt hemsidan, men även publikationer och tidskrifter, temadagar eller plats i media. Även här görs en aktörsanalys med inriktning på hur man bäst delar information och samarbetar för att öka engagemang.

Frågor att besvara:

• Vad har vi för kommunikationskanaler internt?
• Vad har vi för kommunikationskanaler externt?
• Vad har vi planerat för offentliga dagar under verksamhetsåret som kan få en millenniemålstämpel?

Arbetsblock 4: Inom vilka områden ska kommunen fokusera sitt millenniemålsarbete?

• Framstår några av de pågående aktiviteterna med tydligare millenniemålskoppling?
• Finns det några konkreta aktiviteter som kan utvecklas och/eller förändras och på så sätt anpassas för att öka kunskap och engagemang om kommunens hållbarhetsarbete och hur det påverkar millenniemålen?
• Vilken nivå är det intressant för kommunen att lägga sig på när det gäller arbetet med att sprida kunskap om millenniemålen?