Frågor och svar

En Millenniekommun har behov av att kunna svara på en rad frågor. Här är ett antal frågor och svar som kan vara till stöd.

Vad är millenniemålen?

År 2000 antog FN en deklaration för att minska fattigdomen i världen till 2015, millenniedeklarationen. För att konkretisera den har åtta millenniemål formulerats. Målen handlar om att minska hunger, fattigdom, barnadödlighet, mödradödlighet, spridning av sjukdomar som hiv och malaria och om att öka jämställdheten mellan kvinnor och män, om alla barns tillgång till utbildning och om hållbar miljöutveckling.

Vad har millenniemålen med kommuner och landsting att göra?

Vatten, utbildning, sjukvård, sopor, social välfärd och demokrati med flera är kärnfrågor för kommuner och landsting i Sverige. Det är också frågor som är centrala för den globala utvecklingen. Det är lokalt nära människor som arbetat med att förverkliga välfärd och demokrati, både i Sverige och i fattiga länder. Därför har kommuner och landsting en självklar roll att bidra till att millenniemålen uppnås.

Varför ska kommunen just jobba med millenniemålen?

Det görs redan väldigt mycket i kommuner och landsting. Många är till exempel Fair Trade kommun eller jobbar med Ålborgdeklarationen, hållbar utveckling etc. Det man vinner med att jobba med millenniemålen är helheten. Det blir ett sätt att samla alla insatser som görs i ett större syfte och får global inverkan. Att jobba för millenniemålen bidrar till att kommunen och medborgarna ser kopplingen mellan det lokala och det globala, mellan det som görs hemma och det som görs via biståndsprojekt. Dessutom bidrar allt det som kommuner och landsting gör till att vi når lite längre i strävan att nå målen.

Vad kan kommunen göra på hemmaplan?

Man kan arbeta med hållbar utveckling, etisk upphandling och placeringar och främja lokala frivilligorganisationens arbete. Utveckla miljöteknik och främja skolutbyten är andra konkreta exempel.

Varför ska kommunen syssla med internationella utvecklingsfrågor?

Genom opinionsundersökningar vet vi att svenskar har en stark biståndsvilja och ett stort internationellt intresse. 77 % tycker att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i fattiga länder. Endast 12 % tycker att det är oviktigt.
Kommuner och landsting kan bidra till utveckling. Varför inte stödja medborgarnas starka engagemang genom att även kommunen drar sitt strå till stacken?
Alla tjänar långsiktigt på att världen utvecklas. Fattiga köper inte svenska varor. Fattigdom skapar konflikter. Konflikter tvingar människor på flykt och minskar deras möjligheter att försörja sig. Smittsamma sjukdomar känner inga gränser och behöver hanteras i alla länder. Miljön och klimatet kräver att vi samarbetar globalt.

Blir världen bättre?

Utvecklingen går i rätt riktning. Livslängden i fattiga länder har ökat de senaste trettio åren. Tillgången till rent vatten har också ökat. Idag har 80% av världens befolkning tillgång till rent vatten. Läskunnigheten har ökat. Idag kan åtta av tio vuxna i utvecklingsländer läsa och skriva. Nästan nio av tio barn i fattiga länder får börja skolan.

Frågor om kommuners engagemang i internationella projekt:

Är det inte viktigare att kommunerna satsar på våra äldre och på barnen?

Kommunens internationella arbete konkurrerar inte med andra verksamheter. Biståndspengar kommer från Sida, EU, olika FN-organ eller andra organisationer eller företag.

Vad vinner vår kommun på att jobba med internationella projekt?

Idag jobbar var fjärde kommun med olika internationella utvecklingsprojekt. Det visar att många tycker det är värdefullt för kommunen att få arbeta i andra länder. Det ger nya synsätt som hjälper oss att förbättra den egna verksamheten. Kommunen blir mer attraktiv som arbetsplats när det finns möjligheter att jobba internationellt. Kommunmedborgarna som ofta själva har stora internationella erfarenheter av olika slag ser att även kommunen ser utanför sin egen kommungräns.

Handlar det inte bara om nöjesresor för politiker och tjänstemän?

Bistånd och utveckling måste bygga på utbyte. Vi lär av varandra. Därför behöver vi träffas. Vi möts både i Sverige och i samarbetsländerna. Alla resor finns med i en projektplan och har ett tydligt syfte. Projektplanen har gemensamt godkänts av kommunledningarna i båda samarbetsländerna. Resorna betalas av Sida som också har uppföljningsansvar.

Är vår kommun ensam om att jobba med internationella utvecklingsprojekt?

Var tredje kommun i Sverige deltar i utvecklingssamarbete via kommunala partnerskap. Ytterligare ett antal kommuner arbetar med EU-finansierade biståndsprojekt. I andra europeiska länder är det kommunala biståndet ännu större. I t ex Spanien är alla regioner och de flesta kommuner biståndsgivare.

Vem betalar kommunernas internationella utvecklingsprojekt?

I Sverige får inte kommuner och landsting satsa egna pengar på bistånd. I andra länder till exempel Frankrike och Spanien är detta dock vanligt. Pengar för kommunernas bistånds – och utvecklingsarbete kommer från Sida, EU, olika FN-organ eller andra organisationer eller företag.

Varför inte låta staten sköta allt bistånd och internationellt utvecklingsarbete?

Den lokala demokratin i Sverige har haft stor betydelse för att skapa välfärd och trygghet. Kommuner och landsting kan bidra till en liknande utveckling i andra länder.

Utveckling handlar i slutänden om vad som händer lokalt. Biståndsprojekt som genomförs i samarbete med lokala aktörer har en större möjlighet att åstadkomma konkreta resultat och det som verkligen behövs och efterfrågas. Medborgarna har lättare att vara delaktiga i och påverka projekten när de drivs nära dem själva. Lokalt finns en kunskap om de särskilda förhållanden som råder just där projektet ska genomföras. Utveckling som sker lokalt bidrar till mer effektivt lärande och misstag slipper upprepas. Nationellt bistånd som misslyckas drabbar många fler och det tar längre tid innan misstag kan rättas till. Lokalt kan man pröva sig fram med olika modeller.